måndag 1 november 2010

Höst i mitt bröst

Hur kan en dag som börjar så bra kan sluta så här?

En måndag med förhoppning om en vecka som skulle föra med sig
glädje och mycket inspiration grumlades redan kl. 8.20 då frågan
ställdes. Jag blev kall i hjärtat och kände att nu skall jag se mig om
i världen En värld därute som bara väntar på att jag skall visa mig.

Kan en människas namn och rykte ställa allt på ände? Vill jag att min
värld skall befolkas med människor som suger must, kraft och inspiration
ur mig? Nej, och därför får jag ta tag i mitt liv och förändra...

Våga och vinn...

Underbar var dock lunchen som jag avnjöt med dotter nr 2 och hennes
arbetskamrater. Människor som varje dag är glada och möter alla patienter,
även de mest "besvärliga" med tålamod och engagemang. Serviceminded helt
enkelt.

Nu njuter jag med mannen min och samlar kraft inför morgondagens utmaningar

Hasta la vista!